Niklas har gått på jobbet och Isabella ligger för natten. Så nu är det bara mig själv det handlar om. Funderar på att diska, lite trist egentligen när jag kan göra vad jag vill. Men behövs det så behövs det. Vet egentligen inte vad jag har att skriva, är bara slut i kropp och huvud. Men samtidigt så känner jag för att skriva, annars hade jag inte ens loggat in här. Jag kan ju alltid berätta att det är full rulle på Isabella hela dagarna nu mer, inte en lugn stund. Snart blir hon ett också, känns som att den dagen närmar sig med stormsteg för tillfället.

Jag är lyckligt lottad förresten som har en familj som älskar mig. För den jag är. Och jag älskar dom minst lika mycket. Lucky me.

Början på året har hittills varit båda bra och dåligt. Mest bra dock, tur det. Hoppas att resten av året blir bra och bättre. Jag hoppas och håller tummarna för att det här är vårat år.

Niklas sover, Isabella kryper runt mig i cirklar och låter. Som vilken dag som helst med andra ord. Isabella har fått sin första tand förresten. Hon är även förkyld. Så hon är väldigt kinkig just nu. Måste gå, Isabella kallar.

Vatten är som en potatis.