Tror inte man kan vara gladare än mig just nu, jag fick VG på en uppgift som jag inte ens trodde jag skulle få G på. Men jag gav upp och skickade in uppgiften ändå, för jag tänkte att då skriver hon vad som fattas och då kanske det blir lättare att göra den. Men icke, jag fick VG på direkten =) Hur coolt är inte det..

Nu till min stora skräck som jag glömde att berätta om igår. Dagen började lungt och skönt med tvättstugan och mys med Niklas. Vid två så började vi våran vandring mot frösö hälsocentral. Eftersom vi var tidiga så vandrade vi omkring där borta på önet och pratade om våran framtid, det var så mysigt och roligt framförallt. Klockan började närma sig tre och vi gick in på hälsocentralen, där hon i luckan sa "två trappor upp". Vi gick upp, satte oss i väntrummet. Vi fick sitta och vänta ända till klockan halv fyra, men det gjorde inget. Det innebar bara att jag fick mer tid att andas och prata framtid med Niklas. Sköterskan kom vid halv fyra och sa "två trappor ner". Så det var bara att lyfta på stussen och vandra ner igen, där leddes vi in på ett rum och jag skule börja, så jag satte mig på britsen och sköterskan tog fram grejorna som vi hade med oss. Jag sitter där och andas tungt och är nära till gråten när sköterskan tar fram SPRUTAN, jag dog. Inte bokstavligt talat, men själsligt. Ett stick senare, lite gråt och tunga andetag var det klart. Jag levde och kunde gå därifrån på mina egna ben, stolt.

Så nu har jag fått första sprutan mot hepatit A. Nu väntar en till om 6-12 månader. Men innan dess så kommer belöningen, Turkiet två veckor =)

Nä, nu ska jag göra mig redo för att vandra på skolan.
Ha en bra dag alla så hörs vi ikväll, dejt här? =)

Idag så var jag i skolan för första gången på 5 veckor, kändes helt okej faktiskt. Man kunde riktigt känna att man var ett steg närmare slutet på det hela när man satte sig ner och påbörjade MÄSK:en (människan socialt och kulturellt). För er som inte vet så har jag varit på APU hos mica-gruppen på polishuset innan, därav har jag inte varit på skolan på 5 veckor. Tror den här kursen kommer gå väldigt smidigt och vara över på nolltid, speciellt nu när jag får arbeta med Kicki igen (är bara tre som gör kursen). Kicki är förmodligen den bästa vän man kan ha och göra grupparbeten med. Det blir alltid livliga diskussioner, och hur olika vi än tycker och tänker och små sur och grinig på varann så lämnar vi alltid det hela som vänner. Det är som att den där lilla surheten tillhör diskussionen och därför lämnas den även kvar där när man är färdig.

Vilket väder det är asså, när det sas att det skulle snöa i helgen så trodde jag aldrig i min vildaste fantasi att det skulle bli i sånna här mängder. Trodde att det bara skulle komma lite grann och försvinna lika fort ungefär. Men det var nog bara jag som verkligen ville det och därmed trodde något så dumt =(

Nä, funderar på att göra en test på högskoleprovet nu. Så jag får lov att avsluta här. Men är tillbaks imorgon igen, och då ska ni få höra om min stora skräck här i livet, mohaha.

Önska mig lycka till nu!

vadå? Så känns det uppe i bollen just nu, omsorgplanering och omsorgsprocess hit och dit. Snart så slänger jag omsorgen i skön! Superkvinnan börjar få slut på krafter nu, typiskt. Nu när det inte är så långt kvar till slutet. Men vad gör man, jo det ska jag tala om för er. Man skiter helt enkelt i det, så undviker man dessutom att bli knäpp och hamna på hispan. Låter väl som en klok och bra plan, eller? Risken finns att jag blir knäpp och hamnar på hispan ändå, om jag inte klarar av utbildningen =/ men men, ta en dag i taget va?

Jag har faktiskt lyckats göra en uppgift idag iaf och tvättat och städat. Så nu orkar jag helt enkelt inte leka superkvinna någe mer idag. Får lov att samla krafter till att orka nästa gång denna kvinna behövs. För hon är helt klart bra att ha när det kniper.

Vad händer nu då? Jag har gett upp hoppet om att plugga och Niklas är på träning. Vad ska jag då hitta på alldeles ensam i en kall lägenhet? Förslag någon? Jag vet, varför inte helt enkelt ta det lungt och varva ner framför tv:n och njuta av lugnet. Om jag hittar lugnet vill säga =) Och i värsta fall får det helt enkelt bli till att hoppa i säng tidigt, kan ju aldrig skada.

God natt då folket!